IT erfarenheter från 70 talet - minnen

Jag var anställd på IBM under perioden 1970 – 2005. Under 70 talet var jag verksam på IBMs Nordiska Laboratorier på Lidingö. Jag arbetade i huvudsak som teknisk skribent och min uppgift var att ta fram dokumentation om de olika hårdvara och software produkter som utvecklades där. Produkterna var avsedda för IBMs globala marknaden och labbet var en av flera runt om i världen som sysslade med produktutvecklingen. De största labben fanns i USA och sysselsatte tusentals personer. På Lidingö var vi cirka 200 personer, alltså en liten kugge i en stor apparat. Nedan är några av mina minnen från den tiden.

Hur såg det ut 1970?

Datormiljön var framför allt stordator och inte allt för olikt dagens stordatorer men med en kapacitet som var en bråkdel av dagens. Första generationens integrerade kretsar fanns, primär minnen var av typ kärnminnen och typiska minnes storlekar räknades i kilobytes. Lagringsmedia var hålkort och magnetband, skivminnen fanns men var av tämligen begränsade kapacitet. Datakommunikation fanns men kapaciteten var mycket lågt. Utväxling av information mellan datacentraler skedde via hålkort eller magnetband.

Data bearbetning skedde övervägande satsvis (batch). Dock de största svenska bankerna (SHB,SEB) hade implementerat de första online transaktionssystem med egen utvecklad kod och var långt före andra i denna hänseende. IBM hade fortfarande inte släppt sina online transaktions hanterare (IMS och CICS kom tidigt under 70 talet). Som systemutvecklare jobbade man med kodningsblanketter, hålkort och listor. Som skribent var man hänvisat till skrivmaskinen. Ordbehandlare fanns knappast.

Typiska företags applikationer var löner, bokföring och redovisning, order, fakturering och lager. Bankerna hade sina online system men de jobbade mot deras kontorsnät. Det fanns inga bankomater ej heller någon online banking direkt mot kund som vi idag är vana vid.

Vad händer under 70 talet?

Hårdvara
Trenden mot allt mer integrerade kretsar fortsatte. Det som 1970 tog ett helt board rymdes 1980 på en modul. Kärnminnen ersattes med kretsminnen, minnesstorlekar hos stordatorer räknades i MB i stället för KB, Skivminnen blev allt större, terminaler som möjliggjorde direkt access och ändring av data filer blev vardagsmat. Nätverks kapacitet och komplexitet växte. 1980 fanns världsomspännande nät med hundratals noder. Hårdvaran blev mera och mera tillförlitlig med bättre tillgänglighet som följd. Program för självanalys och självdiagnos gjorde att maskiner kunde med allt större säkerhet talar om själva när och var de hade fel om hårdvara problem inträffade. Hårdvara utvecklingen närmade sig mjukvara utveckling då mera och mera funktioner byggdes i så kallad mikrokod.

Mjukvara
Virtuellminnes teknik infördes, operativsystem blev mera och mera komplexa. Man insåg behovet av och införde metoder att utveckla väl strukturerade och moduliserade programvara. År 1980 heter operativsystemen i stordator miljö MVS, VM och VSE och alla tre finns kvar idag i moderniserad form..

Online bearbetning blev allt vanligare, stora IMS och CICS baserade systemen byggdes och många arbetsuppgifter kunde utföras direkt online via en terminal och mot en databas. Nätverk med hundratals användare växte fram. Fokus på tillgänglighet växte då varje avbrott kunde påverka alla dessa användare.
Varje programmerare hade sin bildskärms terminal vid arbetsplatsen och kunde arbeta direkt mot datorn. TSO heter en vanlig miljö för systemutveckling och förvaltning.

Man insåg också att stora företags applikationsportföljer utgjorde en stor investering och det måste vara möjlig att förvalta dessa samt att enkelt överföra dessa in i nya dator system. Man pratade om kompatibilitet mellan system och systemgenerationer.

Systems Management
Med komplexiteten och allt högre krav på tillgänglighet växt fram behovet av processer och verktyg att bättre driva stora datacentraler. Disciplinen systems management uppfanns och hjälpmedel togs fram att hantera komplexa produktionsflöden, sköta problem och ändrings hantering men ett minimum av störning samt att bättre övervaka och leda allt som skedde i IT produktionen. Nordiska labbet blev världsledande på detta område på 70 talet. Två produkter som uppfanns och utvecklades på labbet heter Operations Planning and Control (OPC) och Service Level Reporter (SLR). De användes på stora datorcentraler världen över för driftsplanering, automatisering och uppföljning.

Enklare gränssnitt mot användaren
Bildskärmar innebar möjlighet till en enklare användargränssnitt. Svårbegripliga tecken strängar byttes mot en bildskärmsdialog med meny val. Hårdvara och programvara togs fram som kunde framställa riktig grafik. SLR (se ovan) var en av de första programvaror i stordator miljö att utnyttja möjligheten att göra grafiska sammanställningar för användaren.

Sammanfattning
Innan persondatorn, innan Internet, innan datorn var var persons egendom, togs många steg under 70 talet som lade grunden för framtiden inom IT.