Att söka vetenskaplig litteratur via dator av Gunvor Svartz-Malmberg

Den som skriver detta har tagit stort intryck av den nyligen bortgångne engelske psykologen Liam Hudson som bl a publicerade "Contrary Imaginations. A psychological study of the English schoolboy. Methuen & Co 1966".

Han ställer där två olika begåvningstyper under luppen och han kallar dem resp Divergers och Convergers. Den ena karakteriseras av en stor begåvning för ord och ordassociationer: kan producera kolossalt många användningsområden för "tegelsten" medan den andra tänker precist och matematiskt och definierar tegelsten som ett byggnadsmaterial punkt och slut.

Min bakgrund.
==========
Född i Stockholm 1929 , enda barn till två läkare utbildade på 1910-talet, en tid när den medicinska vetenskapen var mycket mer iakttagelse-beskrivning än mätning–beräkning. Jag är en produkt av den gamla svenska flickskolan där jag mest satt av tiden - utom under latinundervisningen - och gick ut med ett mycket vackert studentbetyg dock ej i realämnena matematik, fysik,kemi. Omgivningen trodde att det skulle gå bra ändå, men det upptäckte jag snart att det inte gjorde och det är där ingressen kommer in.

Jag företräder alltså en begåvningstyp som inte rör sig vant med matematiska och spatiala begrepp och de flesta av mina kurskamrater hade läst specialmatematik på reallinjen. Jag blev legitimerad läkare 1956 och arbetade endast kortvarigt inom sjukvården utan ägnade mig åt klinisk bakteriologi och virologi – en ganska linnéansk sysselsättning med identifiering av sjukdomsalstrande organismer i patientprov. År 1968 fick jag anställning på Statens bakteriologiska laboratorium på en avdelning som idag motsvaras av Smittskyddsinstitutet och 1970-71 genomgick jag SINFDOK:s kurs i informationssökning och litteraturtjänst. 1971 genomgick jag MEDLARS Introductory training course vid Biomedicinska dokumentationscentralen , Karolinska institutet och 1972 gjorde jag en studieresa till National Library of Medicine, Bethesda, Maryland, USA.

Introduktion till datatekniken
====================
Med denna nya kunskap i bagaget fick jag från 1970 arbete på dåvarande Biomedicinska informationscentralen (BMDC) vid Karolinska institutet där man sysslade med tidigt utvecklingsarbete rörande datoriserad litteratursökning i datoriserade biblioteksdatabaser (innehållande referenser till publicerade artiklar i medicinskt-vetenskaplig litteratur). Detta område var så nytt att det förelåg stora svårigheter att förklara för omvärlden vad man höll på med. Det var Karolinska institutets dåvarande rektors , Sune Bergströms, framsynthet, som gjorde att National Library of Medicine i Bethesda, Maryland, valde att låta Sverige på ett så tidigt stadium vara med i den nya utvecklingen av MEDLARS (MEDical Literature Analysis and Retrieval System; se www.nlm.nih.gov/pubs/factsheets/intlmedlars.html) som senare skulle bli MEDLINE (MEDLARS-on-line). Sverige åtog sig genom BMDC en andel av arbetet med indexering av litteraturreferenserna till databasen dvs åsättande av specifika termer för sökning på var och en enskild litteraturreferens.

För mig var detta min värld – datorprogrammen och databaserna skötte det matematisk-tekniska och jag fick använda min ordfantasi för att tänka ut kombinationer av söktermer som så specifikt som möjligt kunde ringa in den informationssökande vetenskaparens intresseområde. Fortfarande åsätts alla litteraturreferenser i MEDLARS karakteriserande indexeringstermer, men med dåtidens klenare datakraft var dessa de enda ord man kunde specificera sin sökfrågas ämne med.

Jag fick vara med från allra första början år 1972, när Robert C. Burket från Systems Development Corporation, USA, tillsammans med svenska dataexperter, installerade dåvarande version av MEDLARS-on-line = MEDLINE på en IBM -dator på Sandhamnsgatan på Gärdet i Stockholm. Och när jag fick börja att konstruera sökordskombinationer kände jag att detta var vad mina i livet förvärvade olika kunskaper i medicin, språk mm samt mitt stora intresse just för språkliga problem såväl på svenska som på engelska gjorde mig ganska väl lämpad för.

Under flera år fick jag följa utvecklingen genom att arbeta både med sökningsuppgifter och med undervisning av först biblioteksanställda och senare s k slutanvändare - alltså forskarna själva som började ha tillgång online till de stora litteraturdatabaserna.

Som framgått började verksamheten med sökning av referenser till vetenskaplig litteratur som ett dedicerat yrke där dokumentalisten-informatikern fick ett forskningsproblem framställt av vetenskaparen och sedan "översatte" detta till lämpliga söktermer. Ett centralt problem därvidlag är att varken söka för brett , dvs så att man får ut ett enormt stort antal referenser, som alla visserligen handlar om magsäckens sjukdomar eller så smalt att man t ex missar ett nytillkommet område som t ex hypotetiskt skulle kunnat ske för ett antal år sedan beträffande Helicobacter pylori – magsårsbakterien.

Tyvärr gjorde en tidig och därför länge odiagnosticerad och obehandlad Borrelia-infektion att jag fick avsluta min yrkesverksamhet i förtid . Kanske jag i alla fall kan använda även detta för att belysa problemet bredd-specificitet. Det är bakterien som heter Borrelia men sjukdomen heter i alla sakkunniga sammanhang BORRELIOS och inget annat.

Jag har sedan min förtidspensionering skaffat mig egen datautrustning både i staden och på landet. För en person i pensionsåldern är det viktigt att ha apparater som man själv kan bära – för trasslar gör även de bästa ibland. Jag har en bärbar dator i Stockholm och en på landet, som ligger på Torö tack och lov nära Landsorts fyr- och lotsplats, där det finns folk med dator- och kommunikationsvana som kan och vill hjälpa mig när det blir idiotstopp i verksamheten.

Jag vågar påstå att den gedigna utbildning i datorsökning som jag fick på ett tidigt stadium, när det ännu var mycket problematiskt att få ut tillräckligt specifik information utan att ta ut enormt stora mängder litteraturreferenser som man måste läsa och själv sålla fram dem som var relevanta för sökfrågan, har medfört att jag fortfarande är en ganska användbar sökmedhjälpare. Vilket jag varmt tackar för, då den har gett mig så mycket och ger mig intressant, målinriktad och nyttig sysselsättning långt efter pensioneringen.

De som från början skrev programmet Elhill, som blev grunden till MEDLARS och dess avkomma för online-sökning: MEDLINE, öppnade området litteratursökning via dator. Konsten att konstruera en söksträng som dels tar fram ett så stort antal relevanta referenser som möjligt ur databasen samtidigt som antalet utmatade referenser som faller utanför sökfrågans ram nedbringas till ett minimum kan faktiskt liknas vid en matematik för sifferblinda. Med söksystemens utveckling under de år som gått sedan MEDLARS introducerades har många olika hjälpmedel samt en enorm utveckling av datorers kapacitet gjort dessa villkor för att nå ett specifikt resultat mindre svåruppnådda. Jag vill dock i all anspråkslöshet hävda att jag fortfarande i olika sammanhang visar mig kunna dra ur en dator fakta som andra mindre erfarna personer tycks stå frågande inför hur jag bar mig åt för att få fram.

Stockholm den 2 december 2007
Gunvor Svartz-Malmberg
E-post: gusva@algonet.se