Utdrag ur Gunnar Stenudds minnesberättelse.
BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator)
BESK var ingen labbmodell. Den var konstruerad med stor omsorg och efter noggranna ritningar, som både DASK och SMIL använde och som SAAB köpte till sin SARA. När professor Lebedev från Moskva Tekniska Högskola, besökte oss 1952 eller 1953, blev han sannolikt påverkad i sitt beslut, att i kommande BESM, våga satsa på Williamsminnet, vilket ännu var den enda minnesteknik, som möjliggjorde byggandet av en snabb parallellmaskin. Uppfinnaren, F.C. Williams använde sin minnesprincip till sin seriemaskin, som ställde mindre krav på minnet, men också gav långsammare maskin.
BESK var klar i slutet av 1953. Den var snabbast i världen en tid. Det har talats om någon speciell då hemlig amerikansk kodknäckarmaskin som skulle ha varit lite snabbare. Den diskussionen lämnar jag därhän. Vi som byggde BESK och dess efterföljare, var stolta över att vi, efter mycken möda, byggt en maskin i världsklass, som gjorde tjänst i 13 – 18 år och starkt underlättade Sveriges inträde i IT-eran. Erik Stemme var teknisk chef och BESK:s arkitekt. Han utvecklade den räknande enheten, det magnetiska trumminnet, större delen av kraftenheten, slutkonstruktion av den digitala av styrenheten, snabb remsläsare och stans, samt kontrollbordet med dess stora ”sifferdisplay” (0-F) av etsade plexiglasskivor. Undertecknad utvecklade det snabba Williamsminnet, den analoga delen samt klocka och tidkretsar för styrenheten, del av kraftenheten med spänningsregulatorer för W-minnet, digital bildskärm med två bildrör, samt kamera och filmkamera till densamma.
