Matematikmaskinnämnden

"Computers and Computing" i Skandinavien av Gert Persson

Utdrag ur Gert Perssons minnesberättelse

Hur det startade

Matematikmaskinnämnden (The Swedish Board for Computing Machinery) = MMN, vars arbetsgrupp förkortades MNA, startade den 26 november 1948. Den 16 december 1948 hade MMN sitt första möte i Marinförvaltningens (the Swedish Administration for Naval Equipment) lokaler. Närvarande var Ordföranden Stig H:son Eriksson (viceamiral), Professor Torbern Laurent, Professor Edy Velander Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA = Royal Swedish Academy of Engineering Sciences), statssekreterare Gustav Adolf Widell (försvarsdepartementet) och Sigurd Lagerman (kommendörkapten) som lämnade en rapport om situationen. En av kommitténs medlemmar, professor Nils Olof Zeilon6, var inte närvarande vid mötet, vilket gjorde att man inte kunde ta något beslut av principiell karaktär.

Forskning och utveckling efter BESK-tiden av Gunnar Stenudd

Utdrag ur Gunnar Stenudds minnesberättelse.

BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator)

BESK var ingen labbmodell. Den var konstruerad med stor omsorg och efter noggranna ritningar, som både DASK och SMIL använde och som SAAB köpte till sin SARA. När professor Lebedev från Moskva Tekniska Högskola, besökte oss 1952 eller 1953, blev han sannolikt påverkad i sitt beslut, att i kommande BESM, våga satsa på Williamsminnet, vilket ännu var den enda minnesteknik, som möjliggjorde byggandet av en snabb parallellmaskin. Uppfinnaren, F.C. Williams använde sin minnesprincip till sin seriemaskin, som ställde mindre krav på minnet, men också gav långsammare maskin.

BESK var klar i slutet av 1953. Den var snabbast i världen en tid. Det har talats om någon speciell då hemlig amerikansk kodknäckarmaskin som skulle ha varit lite snabbare. Den diskussionen lämnar jag därhän. Vi som byggde BESK och dess efterföljare, var stolta över att vi, efter mycken möda, byggt en maskin i världsklass, som gjorde tjänst i 13 – 18 år och starkt underlättade Sveriges inträde i IT-eran. Erik Stemme var teknisk chef och BESK:s arkitekt. Han utvecklade den räknande enheten, det magnetiska trumminnet, större delen av kraftenheten, slutkonstruktion av den digitala av styrenheten, snabb remsläsare och stans, samt kontrollbordet med dess stora ”sifferdisplay” (0-F) av etsade plexiglasskivor. Undertecknad utvecklade det snabba Williamsminnet, den analoga delen samt klocka och tidkretsar för styrenheten, del av kraftenheten med spänningsregulatorer för W-minnet, digital bildskärm med två bildrör, samt kamera och filmkamera till densamma.

Människor i datavärlden- några personliga minnen av Lars Arosenius

Utdrag ur Lars Arosenius minnesberättelse

 Matematikmaskinnämnden

På MNA byggde man sommaren 1955 kärnminnet och den som ansvarade för detta var Carl Ivar Bergman. Jag gick en kurs i BESK-programmering av Germund Dahlquist och Olle Carlqvist (d), och jag kommer ännu ihåg den lyckokänsla som uppfyllde mig när jag plötsligt insåg sammanhangen i matematikmaskinernas funktion. MNA vimlade av duktiga människor: på tekniska sidan givetvis Erik Stemme, men också G. Stenudd, Gunnar Wahlström, som gjorde SMIL i Lund och sedan kom till Facit, Hans-Otto Kreiss, Hans Riesel, Olle Dopping (d) förutom ganska originella men duktiga programmerare som Hjertman och Carling.

Prenumerera på innehåll