Fortran

Efter att ha utbildat mig till teleingenjör vid Arboga tekniska skola och gjort militärtjänsten, var jag glad att kunna få jobb inom sjukvården. De flesta jobbalternativen för teleingenjörer vid den här tiden fanns annars inom den militära sektorn. Efter några vikariat fick jag arbete hos docenten David Ingvar, som sysslade med forskning vid kliniskt neurofysiologiska laboratoriet på Lasarettet i Lund där han utvecklade metoder för mätning av hjärnans blodflöde. När man idag frågar yngre människor om man vet vem David Ingvar var får man oftast nekande svar. När jag anställdes 1968 så visste alla – och jag menar alla – vem David Ingvar var. Det var inte forskningen som gjorde honom berömd bland folket utan hans medverkan i TV-programmet Fråga Lund. I det programmet besvarade David medicinska frågor på vacker ädelskånska så att alla förstod. Det var inte enbart David som var populär. Alla de lärde som deltog i det här programmet var starka personligheter, mycket kunniga och gjorde stort intryck på svenska folket. Att det vid den här tiden enbart fanns en TV-kanal gjorde förstås genomslaget för programmet effektivare. Att vara anställd hos David Ingvar innebar också att jag blev berömd, kanske inte i Sverige som helhet, men i min hemtrakt i Småland visste i vart fall alla vem som jobbade hos David Ingvar.

Med lödkolv, uppvärmd på fotogenkök, lödstång och lödpasta byggde jag i min gröna ungdom en kristallmottagare.
Under studietiden ( 1952 - 55 ) vid Härnösands Tekniska Gymnasium gav besök på skolbiblioteket, för läsning av tidskrifter och journaler, inte den minsta antydan om existensen av "matematikmaskiner" eller digital teknik. Det nämdes i förbigående, om en ny komponent, som kallades transistor.
Efter värnplikten i Stockholm började jag min första anställning hos LME på komponentlabbet. Där användes transistorer av fabrikat Intermetall. LME startade egen transistor tillverkning. Från USA hade från en pilotserie köps 2 st.Si - transistorer, i förgylld TO-3 kapsel, pris 1500 kr / st.
Hos LME nämdes en svensk "matematikmaskin" BARK, byggd med reläer. En ny var på gång, BESK med elektronrör. Nästa "computer" kommer att byggas med transistorer. Framtidssatsning var digital teknik och jobba med konstruktion av svenska datorer med transistorer.

Berättelsen fortsätter i den bifogade filen.