vård

Den första medicintekniska datorn i Lund

Efter att ha utbildat mig till teleingenjör vid Arboga tekniska skola och gjort militärtjänsten, var jag glad att kunna få jobb inom sjukvården. De flesta jobbalternativen för teleingenjörer vid den här tiden fanns annars inom den militära sektorn. Efter några vikariat fick jag arbete hos docenten David Ingvar, som sysslade med forskning vid kliniskt neurofysiologiska laboratoriet på Lasarettet i Lund där han utvecklade metoder för mätning av hjärnans blodflöde. När man idag frågar yngre människor om man vet vem David Ingvar var får man oftast nekande svar. När jag anställdes 1968 så visste alla – och jag menar alla – vem David Ingvar var. Det var inte forskningen som gjorde honom berömd bland folket utan hans medverkan i TV-programmet Fråga Lund. I det programmet besvarade David medicinska frågor på vacker ädelskånska så att alla förstod. Det var inte enbart David som var populär. Alla de lärde som deltog i det här programmet var starka personligheter, mycket kunniga och gjorde stort intryck på svenska folket. Att det vid den här tiden enbart fanns en TV-kanal gjorde förstås genomslaget för programmet effektivare. Att vara anställd hos David Ingvar innebar också att jag blev berömd, kanske inte i Sverige som helhet, men i min hemtrakt i Småland visste i vart fall alla vem som jobbade hos David Ingvar.

Att söka vetenskaplig litteratur via dator av Gunvor Svartz-Malmberg

Den som skriver detta har tagit stort intryck av den nyligen bortgångne engelske psykologen Liam Hudson som bl a publicerade "Contrary Imaginations. A psychological study of the English schoolboy. Methuen & Co 1966".

Han ställer där två olika begåvningstyper under luppen och han kallar dem resp Divergers och Convergers. Den ena karakteriseras av en stor begåvning för ord och ordassociationer: kan producera kolossalt många användningsområden för "tegelsten" medan den andra tänker precist och matematiskt och definierar tegelsten som ett byggnadsmaterial punkt och slut.

Historien om en datorjournal

Historien om en datorjournal – dess förspel, utveckling, nedläggning och efterspel.
Vid Gråbo vårdcentral i Lerums kommun infördes redan 1984 den första fullständiga datoriserad vårdinformationen i primärvården. Projektet drevs tillsammans med Kronans vårdcentral i Sundbyberg.
Projektet beskriver flera års förarbeten i form av manuella vårdinformationssystem, hur genomgförandet skedde och vad utvärderingen gav. Till slut hur Landstinget i Älvsborg stsade på ett mycket enkelt kommersiellt system istället för att vidareutveckla "Swede*Star". Operationen lyckades men patienten dog.
Projektet finns att hämta på min hemsida http://www.bengtdahlin.se.
Projektet bifogas som pdf-dokument.

Karolinska var en verkstad för informationssystem av Ulla Gerdin

Här är ett utdrag ur en intervju med Ulla Gerdin där hon berättar om datoriseringen av patientövervakning och andra verksamheter på Karolinska under 1960- och 70-talet:

Ja det var väl så att det som hände på Karolinska sjukhuset och särskilt thoraxkliniken i sin helhet, var ju en, en verkstad för informationssystem. Det var inte bara intensiven och operation, utan det var också på fys lab där Alf Holmgren var chef och han drev utveckling av informationssystem inom det området. Inom thoraxmedicinska kliniken där Paul Hall var chef så var utvecklingen intensiv och hade stor betydelse för vad som sedan hände. Men också inom kardiologiavdelningen där pacemakeravdelningen fanns så skedde ju en utveckling av ett pacemakersystem. För att dels hålla reda på servicen av pacemaker och inställning av pacemaker, men också för att hålla reda på patienterna. Så att alla avdelningar egentligen var på ett eller annat sätt involverade i den här utvecklingen på thorax.

Prenumerera på innehåll