stordatorer

IT-hågkomster med spretiga minnesbilder

Från mekanik till elektronik

När jag brörjade studera var elektronik analogt och inriktat på radio, mekanik var mera verklighetsnära. Från 30-talet till nu så har det mesta ändrats och nu ingår digital teknik i det mesta vi använder. I den bifogade PDF-filen finns min resa från det mekaniska till det digatala.

Generationsbyten

I bilagt word-dokument kommer en komprimerad självbiografi fram till 1980.

IT erfarenheter från 70 talet - minnen

Jag var anställd på IBM under perioden 1970 – 2005. Under 70 talet var jag verksam på IBMs Nordiska Laboratorier på Lidingö. Jag arbetade i huvudsak som teknisk skribent och min uppgift var att ta fram dokumentation om de olika hårdvara och software produkter som utvecklades där. Produkterna var avsedda för IBMs globala marknaden och labbet var en av flera runt om i världen som sysslade med produktutvecklingen. De största labben fanns i USA och sysselsatte tusentals personer. På Lidingö var vi cirka 200 personer, alltså en liten kugge i en stor apparat. Nedan är några av mina minnen från den tiden.

Hur såg det ut 1970?

Datormiljön var framför allt stordator och inte allt för olikt dagens stordatorer men med en kapacitet som var en bråkdel av dagens. Första generationens integrerade kretsar fanns, primär minnen var av typ kärnminnen och typiska minnes storlekar räknades i kilobytes. Lagringsmedia var hålkort och magnetband, skivminnen fanns men var av tämligen begränsade kapacitet. Datakommunikation fanns men kapaciteten var mycket lågt. Utväxling av information mellan datacentraler skedde via hålkort eller magnetband.

Dataminnen av Gunnar Wedell

Utdrag ur Gunnar Wedells dataminnen

Före och under KTH-studierna jobbade jag på FOA med servoteknik. Min chef under större delen av den tiden var Olle Carlstedt. Chef för den avdelning inom FOA där servotekniken ingick var Tord Vikland, som senare gick till Wennergrens datasatsning (Alvac), därefter till Teleplan. Efter examen från KTH stannade jag kvar där och jobbade på institutionen för regleringsteknik. En dag ringde Olle Carlstedt, det måste ha varit 1958, och meddelade att man skulle börja med en ny verksamhet, datateknik, på FOA och han erbjöd mig att börja arbeta där, vilket jag accepterade. På FOA stödde vi Flygförvaltningen som höll på att bygga upp det svenska flygförsvarssystemet STRIL 60. Jag fick ansvaret för att konstruera och bygga en transistoriserad dator med 16 bitars ordlängd avsedd för experiment med databehandling i realtid (den första svenskbyggda transistoriserade datorn?). En ingenjör vid namn Starking lödde ihop det hela. Vi använde ett kärnminne från Philips, som trodde vi skulle öppna en stor marknad för dem och det kom några höjdare från Holland till Stockholm, men jag kommer inte ihåg vad de hette. Kjell Mellberg, som gått ett par år före mig på KTH och som jobbade på Standard Radio, SRT, hade gjort sin militärtjänst på FOA. Han gjorde en repmånad under vilken han anslöt ett PPI till ”min” dator. En annan kille, Runberg, hade konstruerat en symbolgenerator till PPI:et, som vi lånat från Standard Radio. Datorn anslöts också till en radarstation för bearbetning av radarekon. (Det var verkligen realtid då, en ny radarpuls kom varje 3,4 ms, om jag minns rätt, och man hann inte göra så värst mycket beräkningar under den tiden).

"Computers and Computing" i Skandinavien av Gert Persson

Utdrag ur Gert Perssons minnesberättelse

Hur det startade

Matematikmaskinnämnden (The Swedish Board for Computing Machinery) = MMN, vars arbetsgrupp förkortades MNA, startade den 26 november 1948. Den 16 december 1948 hade MMN sitt första möte i Marinförvaltningens (the Swedish Administration for Naval Equipment) lokaler. Närvarande var Ordföranden Stig H:son Eriksson (viceamiral), Professor Torbern Laurent, Professor Edy Velander Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA = Royal Swedish Academy of Engineering Sciences), statssekreterare Gustav Adolf Widell (försvarsdepartementet) och Sigurd Lagerman (kommendörkapten) som lämnade en rapport om situationen. En av kommitténs medlemmar, professor Nils Olof Zeilon6, var inte närvarande vid mötet, vilket gjorde att man inte kunde ta något beslut av principiell karaktär.

Människor i datavärlden- några personliga minnen av Lars Arosenius

Utdrag ur Lars Arosenius minnesberättelse

 Matematikmaskinnämnden

MNA byggde man sommaren 1955 kärnminnet och den som ansvarade för detta var Carl Ivar Bergman. Jag gick en kurs i BESK-programmering av Germund Dahlquist och Olle Carlqvist (d), och jag kommer ännu ihåg den lyckokänsla som uppfyllde mig när jag plötsligt insåg sammanhangen i matematikmaskinernas funktion. MNA vimlade av duktiga människor: på tekniska sidan givetvis Erik Stemme, men också G. Stenudd, Gunnar Wahlström, som gjorde SMIL i Lund och sedan kom till Facit, Hans-Otto Kreiss, Hans Riesel, Olle Dopping (d) förutom ganska originella men duktiga programmerare som Hjertman och Carling.

Prenumerera på innehåll