Svensk Programvaruutveckling
Nedanstående artikel är inlagda direkt av besökare, som själva ansvarar för vad de skriver. Den svenska IT-historiens utgivaransvar gäller inte här. Läs gärna mer om våra villkor »
Möte DF 2010-01-25, Focusgruppen Programvaruutvecklingen
Närvarande: Inger Gran, Dataföreningen
P.O. Pesson
Leif Jonas
Peter Söderström
Sture Hallström
Christer Rosén
Anders Hedbring
Bo Romert
Ej närvarande: Åke Persson (Mimer) och Johan Kull (royal Base).
Inger Gran hälsade de närvarande välkomna till denna Fokusgrupp och informerade tillsammans med P O Persson om projektet i sin helhet.
Leif Jonas inledde med att informera om fokusgruppens inriktning kring området programvarututvecklingen i Sverige, vilket saknats i de tidigare gruppernas inriktning.
En första introduktion av de närvarande med lite bakgrund och historik.
Leif Jonas, 1960 mat stat, BESK, statistikchef Sifo, Statistikmaskin IBM 101 och IBM dator Atlas Copco IT, skapade standardsystem för adm processer på Atlas Copcos dotterbolag.
Nyttoeffekterna för Atlas Copco var förutom att effektivisera systemutvecklingen för dotterbolagen (ca 100 st) att få enhetliga administrativa processer.
Medverkade tillsammans med Bo Romert att införskaffa MIMS, ett sk 4 GL språk för Material- och produktionsstyrning.
VD RDF, VD Matematica, som sålde 4 GL-språket Ramis (-83) i konkurrens med Focus. Christer anser att amerikanarna med Ramis översåldes. Leif anser att det då fanns ett behov från företagsledningarna att effektivisera systemutveckling och programmering. Javisst, Ramis sålde bra i Norden (installationer på bl a Stal, Primdata, Hägglunds, Wasa , Maersk, Posttipanki, Skop Bank, Sampo, etc). Målgruppen var sk Infocenter dvs i första hand att ta fram statistik och bygga enkla applikationer.
Wm-data (-87) i drygt 20 år som VD för bl a WM-data Trading, som sålde nisch system/program utvecklade hos WM-datas kunder däriblad System för bolagsstämmor (utvecklat av Handelsbanken). Reseräkningssystem (Utvecklat av Svenska BP), Betalsystem för personalluncher (Utvecklat av Findus), Komprimeringsprogram för DL/1 databaser (utvecklat av Atlas Copco) etc. Sakkunnig på Nutek och utvärderare av utvecklingsprojekt inom EU-kommissionen.
Peter Söderström arbetade med Börje Langefors och Werner Schneider (UDAC) som projektledare för ett databasprojekt 1972-73 (ett datalager för ett landsting), sedan Statskonsult som databasexpert, sedan 1979 S-E-Banken som ansvarig för utvecklingsgrupp för analyssystem och beslutsstöd. Gruppen utvecklade rapportgenerator, relationsdatabas och analysverktyg typ OLAP 1982. Det hela kördes på en dedikerad IBM stordator som hade över 2000 användare. Bildade 1988 IT plan och konsultar där sedan dess, mest med beslutstöd. På sista åren skapat Data Warehouse på Skatteverket, Riksgälden och Riksbanken.
Sture Hallström, teknisk Chef DAFA, utvecklingschef CFD 1971, Spadab 1974 introducerade kassaterminaler, Minuten, chef för produktion och teknik, 1983 i spansk bank rådgivare, IT Chef i SHB 1996, SCB IT C, men senare rådgivare, nu egen företagare, grupp IT ledarna.
Christer Rosén, började 1963 på ASEA IBM 7040 skrev alla inst själv, ansv för ASEAs inköpssystem i drift till 2005, 67 skulle Christer göra ett inköpssystem med många ”register”. Gjorde ett generellt registerhanteringsprogram. Verksamhetskraven gjorde att det blev hierarkiskt. 1968 besöktes ASEA av ett konsultföretag som skulle bedöma teknikhöjd etc. Rekommenderade att registerhanteringsprogrammet skulle användas i all systemutveckling. Då fanns IBS ”accessmetoder” VTAM/ISAM t.ex. gav namnet ROSAM. CFD var tidig användare 1970. Christer utlånad till IBM i LA för att hjälpa till med design av IMS version 2. Mycket i IMS är kopierat från ROSAM (t.ex. HDAM). IMS var den enda programvara som IBM tog betalt för vid denna tid. ASEA lär ha sparat ca 40-50 MSEK/år genom att använda ROSAM i stället för IMS. Christer fick behålla rätten till ROSAM från ASEA när han öppnade eget företag. Ny produkt skulle kunna gå i en 32K dator (Surahammar). Konsultade på Volvo på halvtid en tid för att finansiera utvecklingen. Visionen var att kunna realisera sina idéer. Strategi: en kund per år, ta fram metodik för applikationsutveckling så att allt blev lyckat.
Christer hade en bra relation till IBM. ASEA fick IMS gratis. Man konverterade till IMS från gamla ROSAM. Sedan gjorde man prestandajämförelser mellan produkterna. Percy Barnevik utvärderade ROSAM mot IMS och valde IMS (mycket gratis från IBM). Offererat fast pris 1 MKR. AROS grovdesignades inför detta. Hösten 71 utvecklades AROS, klart 1972 gick man i produktion med AROS. AROS hade mer funktionalitet än IMS version 2. Astra ny kund, Scania, Hägglund, Primdata (NJA), Stal Laval blev kunder. Totalt hade Christer 15 kunder. Kopierade IBM strategi (de säljer inte, inte heller Christer). Lovade att priserna skulle följa konsumentprisindex. Vid en viss volym stannade man upp, för att se till att man inte släpade efter tekniskt. Christer utvecklade ett interface mot Shadow. Ett konsultföretag skulle sälja i England, men de gick i konkurs av andra orsaker. ASEA hade upp till 12.000 terminaler.
Framgångsfaktor: Gör rätt saker, följ kundens behov, lev ute hos kunden och förstå deras behov. Man har tom gjort produkter som gör att kunden lätt kan migrera från produkten.
Försäljningen var en kund per år fram till 1980 i dag finns 2 kvar. Kunden har alltid initiativet.
KFF: 8 personer kan hålla en lösning i huvudet, man behöver inte dokumentera ihjäl sig, men man måste veta vad man vill göra och hur. ”Religiösa” människor drar åt fel håll. Utvecklingen är som ett tåg. Står man framför blir man överkörd, släpar man efter slår man huvudet i syllarna, det gäller att vara på en vagn i mitten.
Anders Hedbring. Efter Chalmers kom till Boeing (träffade Börje Nilstam), sedan mgmt konsult i Europa, -73 Alfa Laval, -75 datachef – 81 sedan till Frankrike och administrativ chef för Alfa Laval France. Gunnar Öhlander chef för Ekonomisk Företagsledning köpte företag i Dubai som köptes av Alfa Laval. RPG blev så småningom ASW och sedan IBS. På IBS i 20 år, 2500 anställda, stort internationellt, sedan kom Intentia, sedan kom IFS. Företagen RPG utvecklade adm system för alla dotterbolag på Alfa Laval på ett par år på IBM system 32 i RPG. System -32; nästa generation: System -36 och sedan System -38. RPG börsnoterades 1983 och blev IBS. Alfa Laval var en bra referenskund. I början mest verkstadsföretag, först svenska. IBS köpte sedan upp andra softwarehus i bl a Finland och Belgien och skrev om produkten. Folk fick stå i kö för att köpa. Sedan blev marknaden tuffare.
PO Persson jobbade på IBM från 1960 och jobbade med prognoser på en rörmaskin. Kom till SJ 1966 sedan blev ansvarig för biljettbokningssystem. Ville ha med användarna och göra en kravspec och skapa en bokningscentral. En terminal kostade 80000 kronor styck i 1970 års penningvärde. Datahast 75 baud.
Bo Romert 1974 MIMS ett 4 GL för MPS infördes/nyttjades av en grupp industriförtag däribland Atlas Copco, Philips, Primdata (SSAB), Gränges och Flygt. VD för Teamco. Så småningom tog Teamco över försäljningsverksamheten av MIMS. Det var bara stordator och parameterstyrt vilket var komplext. Var en sorts 4GL som genererade en massa kod.
Exempelvis kunde man genomföra en nedbrytning av en produkt till lägsta nivå med ”Explode” + ett antal parametrar. Likaledes med ordet ”Plan” för produktionsplanering.
Mötestiden tillät inga ytterligare inlägg och man enades om att fundera på de frågeställningar som skulle ha tagits upp men som vi inte hann med:
• Vilka nyttoeffekter har er/företagets programutveckling haft på kort och på lång sikt.
• Vad kan dagens IT/företag dra för lärdomar av våra framgångar och misstag.
I tillägg har även Sture föreslagit följande punkter att diskutera:
• Hur såg man sin roll?
Som softwareleverantör eller som tjänsteleverantör?
• Marknadsföring och försäljning
Vilka metoder och kanaler använde man?
Vilka var de bärande budskapen?
Hur tänkte man ifråga om Sverige vs utlandet?
Vidare skulle försök göras att bjuda in representanter för Entra och Mercur.
Dessutom skulle vi göra ett försök att få sponsorer till projektet ex ALMI riskkapitalförening.
Nästa möte bestämdes till Måndagen den 8 mars kl 13 – 15.
Vid pennan:
Peter Söderström samt i viss mån Leif Jonas