IT-historieprojektet redo för nästa steg

[IT-HISTORIA] Från matematikmaskin till IT är det mest genomtänkta projekt för teknikhistoria jag sett, säger Frederik Nebeker, Senior Historian vid IEEE History Centre i USA. Sedan starten 2004 har bland annat sju vittnesseminarier genomförts och en första rapport publicerats. Organisation och metoder är finslipade för nästa steg – nu saknas bara grönt ljus för finansieringen.

2006-10-20

Minst en miljon personår och tusentals miljarder kronor har lagts på stora projekt de senaste 50 åren. 70 % av projekten har misslyckats, eller inte lyckats särskilt bra. Finns det ett mönster? Denna fråga ställde Jan Dahlin på ett seminarium hösten 2005 inom IT-historieprojektet Från matematikmaskin till IT.

Trots många misslyckanden har IT på ett avgörande sätt bidragit till en ökad välfärd. Nu gäller det att tillvarata det strukturkapital som byggts upp sedan 1940-talet, så att vi kan få ut ännu mer av de möjligheter som teknikutvecklingen erbjuder. Det är viktigt eftersom IT fortsätter att spela en avgörande roll i samhällsutvecklingen. Syftet med IT-historieprojektet är just att dokumentera Sveriges IT-historia. 

– Vi har ett arv av system och beslut, som vi behöver känna till och förstå för att kunna ta bättre beslut, förklarar P O Persson, som leder projektet. Det är omöjligt att vara framsynt utan att känna till historien.

P O Persson pekar på att IT-historieprojektet är unikt, eftersom det i så stor utsträckning fokuserar på användningen av IT i samhället under de senaste 60 åren.

Bakgrunden till att projektet kom igång är starten av ett nätverk för IT-veteraner i Stockholm 2002. Inger Gran, som leder Dataföreningens Stockholmskrets, blev fascinerad av den omfattande kunskapen hos medlemmarna i nätverket och föreslog att de skulle skriva en bok om Sveriges IT-historia.

– Det ena gav det andra och 2004 föddes projektet, fortsätter P O Persson. Vi insåg snart att vi behövde ytterligare forskarkompetens, vilket ledde till en fördjupad samverkan med Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH samt Tekniska museet. Andra organisationer som engagerat sig är IVA, IT-företagen, Linköpings universitet och Nordiska museet.

Idag består organisationen av en styrgrupp, ett antal fokusgrupper, ett forskningssekretariat och en förvaltningsgrupp. 

– För att kunna gå på djupet inom många olika områden, bildade vi ett antal fokusgrupper. De första tre var Tidiga datorer, Finansvärlden och Vården. Idag finns på 18 grupper definierade, varar åtta är igång.

Fokusgrupperna sammanställer underlag inom sina områden genom att arbeta med kunskapsöversikter, vittnesseminarier, intervjuer och självbiografier. Forskningssekretariatet säkerställer vetenskaplig höjd och står för metodutveckling. Förvaltningsgruppen tar emot resultaten från fokusgrupperna, för att bevara och göra dem tillgängliga. Resultaten kan presenteras i till exempel böcker, rapporter, utställningar och tv-program.

Varje fokusgrupp har en forskningssekreterare och en projektadministratör som fungerar som länkar till forskningssekretariatet och förvaltningsgruppen.

Hittills har fokusgrupperna mest arbetat med vittnesseminarier – en ny metod som Per Lundin från KTH bidragit med. Istället för tidsödande intervjuer med nyckelpersoner var för sig, hålls en paneldiskussion där flera personer deltar under ledning av en moderator. Det blir inte bara effektivare, deltagarna hjälper också varandra att minnas.

Sju vittnesseminarier har genomförts, med mycket goda resultat. En rapport har också publicerats från det första seminariet, som handlade om Besk – Sveriges första elektroniska dator.

Utöver vittnesseminarierna har även ett antal intervjuer genomförts liksom en hel del annan informationsinsamling. Metoderna för arbetet vidareutvecklas kontinuerligt.

Från matematikmaskin till IT är ett storskaligt projekt för att dokumentera svensk IT-historia. P O Persson menar att projektet är viktig inte endast för forskning, utan även för utbildning i våra skolor och företag som vill dra lärdom av historia i sin framtidsplanering. 

Hittills har arbetet finansierats med bidrag från Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond, Riksbankens Jubileumsfond samt KK-stiftelsen. Nya ansökningar är under behandling och preliminärt får projektet medel för att kunna genomföras i full skala. 

Nästa steg är att bemanna organisationen fullt ut, starta fler fokusgrupper och genomföra en workshop för att återkoppla vunna erfarenheter.

Text: Christer Berg

Fakta
Fokusgrupper för forskningsfält

Kursiva är igångsatta

• Skolan
• Universitet och högskolor
• Vården
• Offentlig förvaltning
• Arkiv, Bibliotek & Museer
• Försvaret
• Finansbranschen 
• Industrin 
• Handeln
• Transporter
• Media
• Telecom
• IT-industrin
• Tidiga datorer
• Systemutveckling
• Effekter av IS/IT på individer
• IT som hjälpmedel för handikappade
• Stora IT-projekt

Rapporten från det första vittnesseminariet kan beställas via e-post till martinem@kth.se. Pris 50 kr + porto.