Insikter som spar miljarder

Det finns outgrävda skattkammare i Sveriges IT-historia

[IT-HISTORIA] Om vi kan hitta mönstren för när vi lyckas eller misslyckas, kan vi spara miljarder och öka tillväxten. Det var föreläsarna överens om när de presenterade IT-historieprojektets nuläge, erfarenheter och planer på en konferens i förra veckan.

2005-10-28

Den 20 oktober hölls den andra konferensen inom IT-historieprojektet, under rubriken ”Lär av historien för framtiden”. 100-talet deltagare var på plats på Tekniska museet för att lyssna till nuläge och framtida planer. Efter ett år av förberedelser har projektet nu kommit igång på allvar.

Varför dokumentera den svenska IT-historien? Per Olofsson, tidigare vd för svenska IBM, inledde med att rannsaka IT-utvecklingen i Sverige under 50 år.

– Vi har inte tagit tillvara våra erfarenheter. Inom IT-branschen har vi skapat förväntningar, som vi sedan inte levt upp till. Det är tillämpningen av tekniken som har fallerat. Vi har underskattat vidden av de organisationsförändringar som krävs och tiden det tar för människor att anpassa sig.

– Problemet är att vi missar gruvligt om och om igen, utan att lära oss av misstagen. Konsekvensen är besvikna användare som tycker att IT är för dyrt i förhållande till resultaten. Något som naturligtvis blivit en hämsko för nya investeringar.

Per menade att det tar sju år från att något är tekniskt möjligt till att det används fullt ut. En konstant som verkar ha gällt så länge IT har funnits. Men han hävdade också att den tiden går att förkorta, om vi tar tillvara våra erfarenheter.

– Vi behöver tänka efter innan vi skapar nya förväntningar, så att vi introducerar ny teknik på rätt sätt. Om IT-historieprojektet kan bidra till att minska tiden det tar att tillämpa ny teknik med bara ett år, innebär det stora vinster för alla parter.

Jan Dahlin var inne på samma linje i sitt anförande.

– Stora IT-projekt under 50 år har spelat en avgörande roll i samhällsutvecklingen. Minst en miljon personår har lagts på dessa projekt, med tusentals miljarder kronor investerade. 70 % av projekten har misslyckats, eller inte lyckats särskilt bra. Finns det ett mönster? Jan har gått igenom mediaarkiven under den senaste 50 åren och konstaterat att samma projekt återkommer om och om igen. Att hitta mönster och styra upp framtida misslyckanden kan spara många miljarder.

Detta är huvudmålet med att dokumentera Sveriges IT-historia. Trots många misslyckanden har IT på ett avgörande sätt bidragit till en ökad välfärd. Nu gäller det att tillvarata det strukturkapital som byggts upp sedan 1940-talet, så att vi kan få ut ännu mer av de möjligheter som tekniken erbjuder idag. Det är viktigt för Sverige, framhöll flera föreläsare, eftersom IT fortsätter att spela en avgörande roll i samhällsutvecklingen.

För att nå målet finns en organisation och en handlingsplan. Projektet leds av en styrgrupp, som till hjälp har en metod- och kvalitetsgrupp samt en förvaltningsgrupp. Under dessa finns 18 fokusgrupper som startar fokusprojekt för insamling, analys och presentation inom sina respektive fokusområden.

En av metoderna som används är vittnesseminarier, med Per Lundin, doktorand inom teknik- och vetenskapshistoria vid KTH, som ansvarig. Det är en slags gruppintervju som stimulerar till kollektiv hågkomst. Per presenterade erfarenheterna från det första vittnesseminariet kring matematikmaskinen Besk. Planer finns för 20-30 vittnesseminarier med 150 deltagare.

Allt detta kräver naturligtvis resurser för att kunna genomföra. Anne Louise Kemdal, museidirektör för Tekniska museet, berättade om hur museet arbetar och intendent Peter du Rietz om hur arbetsprocessen ser ut för IT-historieprojektet.

Rolf Berndtson, Dataföreningens ordförande, gick igenom arbetet med sponsorer och ansökningar av medel. Projektet får idag stöd från Riksbankens Jubileumsfond, KK-stiftelsen och Projektplatsen. Fler är på gång.

Med tanke på den samhällsnytta som projektet kan tillföra är det väl placerade pengar, blev konklusionen av dagen.

Text och bild: Christer Berg

Fakta
FRÅN MATEMATIKMASKIN TILL IT

Dataföreningen, IT-Företagen, IVA, KTH, Linköpings universitet, Tekniska museet och Nordiska museet samverkar för att dokumentera Sveriges IT-historia. Projektledare är P O Persson.

Föreläsare på konferensen den 20 oktober var Anne Louise Kemdal, Per Olofsson, Rolf Berndtson, P O Persson, Per Lundin, Elsa-Karin Boestad, Lars Arosenius, Hans Petersson, Jan Dahlin, Arne Kaijser, Frederik Nebeker och Peter du Rietz med Inger Gran som moderator.