Hur IT-Sverige föddes

IT-historieprojektet dokumenterar historien om Besk

[IT-HISTORIA] Hur gick det till när Sverige byggde världens snabbaste dator på 50-talet? IT-historieprojektet har fått en första finansiering för att börja nedteckna vår historia som ledande IT-nation.

2005-08-12

Det började 1953 med Besk (Binär Elektronisk SekvensKalkylator), Sveriges första elektroniska dator. Under några månader var den världens snabbaste. Det påstås att det var von Neuman som rekommenderade Matematikmaskinnämnden att bygga själv istället för att köpa en dator utifrån. Stämmer det? Vad var det som hände egentligen och hur kom det sig att Besk fick så stor betydelse för IT-utvecklingen i Sverige?

IT-historieprojektet samlar den 12 september några av dem som var med till ett vittnesseminarium på Tekniska museet. Det är en metod föreslagen av KTH för att nedteckna historia när det inte finns så mycket dokumenterat. Med stöd av en samtalsledare berättar ett antal personer som var med i ett sammanhang om vad som hände. Tillsammans minns man bättre och kan ge en mer heltäckande bild än vid separata intervjuer.

Inbjudna till vittnesseminariet om Besk är Bengt Beckman, Carl-Ivar Bergman, Elsa Karin Boestad, Bert Bolin, Tord Jöran Hallberg, Ossian Holmgren, Göran Källberg, Heinz Otto Kreiss, Gert Persson, Hans Riesel, Erik Stemme och Gunnar Wahlström. Seminariet leds av Lars Arosenius, som också håller i fokusgruppen för hårdvara och basprogramvara, och Per Lundin, doktorand inom teknik och vetenskapshistoria vid KTH. Per står för metodstödet.

– Vi har fått vår första finansiering genom ett bidrag från Riksbankens jubileumsfond, berättar P O Persson som är projektledare för IT-historieprojektet. Det har gjort detta första steg möjligt.

Syftet med projektet är att stärka Sveriges utveckling genom att lära av IT-historien. Medverkande är Dataföreningen, IT-Företagen, IVA, KTH, Linköpings universitet, Tekniska museet och Nordiska museet.

– Vi behöver fem miljoner kronor per år under tre år. Flera andra institutioner är intresserade att bidra, men inget är klart ännu.

– Jag har blivit överraskad av de positiva reaktioner vi fått, fortsätter P O Persson. Alla vi möter bekräftar hur viktigt det är att vi dokumenterar vår IT-historia. Sverige var tidigt en ledande IT-nation. Efter framgången med Besk låg vi länge i frontlinjen inom till exempel applikationer för flygövervakning, meteorologi samt bank och finans. Bankernas IT-system var tidigt mycket avancerade i en internationell jämförelse.

Det konkreta arbetet startar nu med att dokumentera hur framgången föddes. Men det är bara början, projektet är tänkt att vara levande under många år. Resultaten samlas i en kunskapsbas, för att sedan presenteras i till exempel böcker, rapporter, utställningar och tv-program.

Den 21 september hålls den andra öppna konferensen med en avstämning av projektet och redovisning av resultat. Den startar kl 15:00 avslutar med buffé kl 17:00.

Text: Christer Berg

Fakta
IT-HISTORIEPROJEKTET

Styrgrupp

- Rolf Berndtson, ordförande i Dataföreningen
- Inger Gran, föreningsdirektör för Stockholmskretsen
- Magdalena Gram, avdelningschef, Nordiska museet
- Ylva Hambraeus Björling, vd för IT-Företagen
- Gunnar L Johansson, nestor i näringslivet
- Arne Kaiser, teknik och vetenskapshistoria, KTH
- P O Persson, projektledare

Program och anmälan till konferensen 21 september finns på www.sto.dfs.se