Titta bakåt och säkra framtiden

[PROJEKT] Historien upprepar sig, brukar det heta. Hur kommer det sig att Sverige lyckats så bra med IT? Vad har vi vunnit på det? Går det att göra om? Det vill IT-historieprojektet Från matematikmaskin till IT ta reda på. För att lyckas behöver de din hjälp.

2004-07-02

Att använda mönster och antimönster (eng. patterns, anti-patterns) är en vedertagen metod vid systemutveckling idag, för att dra nytta av tidigare erfarenheter. Vad fungerar bra och hur brukar misslyckanden se ut? Samma metod kan användas på IT-utvecklingen som helhet.

Sverige har länge varit mycket framgångsrikt inom IT-området. IT har betytt mycket för utveckling av både näringsliv och offentlig sektor. Vad många inte vet är att Sverige tidigt blev ett föregångsland inom IT i offentligt förvaltning. Och det finns mycket annat som många inte känner till, eller har glömt. När vi glömmer våra misstag gör vi om dem igen – och när vi också glömmer vad som lett till framgång blir det svårare att upprepa.

Det här ville Inger Gran, föreningsdirektör på Stockholmskretsen, råda bot på när hon tog initiativ till att starta ett projekt för att dokumentera och presentera den svenska IT-historien. 

– Vi behöver beskriva framgångsmönstren som har gjort Sverige till en ledande IT-nation, säger Inger. Det är en förutsättning för att kunna behålla vår position. Människors minne är alldeles för kort och mycket av värde för framtiden riskerar att gå förlorat. 

Projektet, som kallas Från matematikmaskin till IT, startade i mars 2003. Projektledare är P O Persson.

– Många pratar om framtiden utan att känna till historien, menar P O Persson. Besluten blir därefter. Det historiska perspektivet skulle ge dagens beslutsfattare, både verksamhetsledare och politiker, bättre beslutsunderlag.

P O Persson började i IT-branschen 1959 och har varit allt från projektledare för SJ:s första bokningssystem till managementkonsult med inriktning på IT. Under hans karriär har datorerna blivit 100 miljoner gånger snabbare.

– Första datorn jag arbetade med hade en klockfrekvens på 30 Hz. Jag minns att jag kunde se när den dividerade.

Snabbheten är bara en aspekt. IT har också förvandlats från ett hjälpmedel till en infrastruktur som driver affärs- och verksamhetsutveckling. Teknikens betydelse för samhällsutvecklingen har hela tiden ökat.

Dataföreningen är inte ensam om att se värdet i att dokumentera IT-historien. Med i projektet är också IVA, IT-Företagen, Nordiska Museet, Tekniska Museet, Arbetets Museum, Linköpings Universitet, IT-ceum och KTH.

– Hittills har vi arbetat med det vi kallar basprojektet, fortsätter P O Persson. Det är en plattform för ett antal fokusprojekt inom branscher och teknikområden. Flera av fokusprojekten har precis kommit igång.

Projektet är tänkt att vara levande under många år. Resultaten samlas i en databas, för att sedan presenteras i till exempel böcker, rapporter, utställningar och tv-program.

– Vi är inte ute efter att samla prylar i ett lager. Syftet är att höja kompetensnivån genom att lära av historien. Det styr valet av medier och kanaler.

För att nå målet behövs ytterligare finansiering. Den 20 september är projektet värd för en konferens på Tekniska Museet, där nuläge och framtid kommer att diskuteras.

– Vi vill väcka intresse för projektet hos dem som tjänar på att vi gör det här. Hjälp oss att säkra framtiden, uppmanar P O Persson och Inger Gran.

Fakta
Från matematikmaskin till IT

Projektet presenteras på Tekniska Museet den 20 september 2004.

- Bakgrund
- Presentation av metoder
- Rapporter från fokusgrupper
- Gruppdiskussioner
- Kl 15:00 - 18:00; avslutas med buffé